Fettisdagen
Fettisdagen är en traditionell högtid som firas i stora delar av världen, främst i kristna länder, och har en rik historia som sträcker sig många århundraden tillbaka i tiden. Det är en dag fylld av traditioner, kulinariska läckerheter och kultur. Fettisdagen infaller 47 dagar före påsk och markerar början på fastetiden inom den kristna traditionen. Eftersom påsken är en rörlig högtid ändras även datumet för fettisdagen varje år, vanligtvis mellan den 3 februari och den 9 mars.
Den mest välkända symbolen för fettisdagen i Sverige är semlan, även känd som fastlagsbulle. Semlan är en vetebulle som är fylld med vispad grädde och mandelmassa, och den serveras ofta med florsocker pudrat ovanpå. Ursprungligen åts semlor endast på fettisdagen, men idag börjar de säljas i bagerier och affärer så tidigt som efter jul, och konsumeras fram till påsken.
Historiskt sett har fettisdagen varit en dag av frosseri innan den kristna fastan, en tid då många avstod från kött, ägg och mejeriprodukter. Namnet “fettisdag” kommer från ordet “fet” vilket syftar på traditionen att äta fet mat för att ladda upp inför fastan. Det alternativa namnet “fastlagstisdagen” används också, vilket hänvisar till fastlagen - de tre dagar som inleder fastan.
Traditionerna kring fettisdagen varierar över världen. I engelskspråkiga länder är dagen känd som “Shrove Tuesday” eller “Pancake Day”, där pannkakor är den traditionella rätten. Pannkaksätandet symboliserar användningen av upp alla rika ingredienser som ägg och mjölk innan fastan startar. I New Orleans, USA, firas dagen som “Mardi Gras”, vilket är franska för “fet tisdag”. Mardi Gras är känt för sina parader, maskerader och fester, där det är en av de största turistattraktionerna.
Även om fettisdagen idag ofta förknippas med semlor, har semlans utseende och tillagningssätt förändrats över tid. Ursprungligen åts semlan torr eller med lite mjölk och intog sin nuvarande form först på 1800-talet. En populär variant är hetvägg, där semlan serveras i djup tallrik med varm mjölk. Den svenska kungen Adolf Fredrik sägs ha dött år 1771 efter en middag som avslutades med en överdriven mängd hetväggar.
I Finland kallas semlor för “fastlagsbullar” eller “laskiaispulla”. Traditionsenligt innehöll semlorna i Finland ofta sylt istället för mandelmassa. Detta beror på att mandel var en dyrare och svårare ingrediens att få tag på. Trots dessa skillnader delar både Finland och Sverige kärleken till denna godsak under fettisdagen.
En annan aspekt av fettisdagen i de nordiska länderna är fastlagsris. Det är en dekoration bestående av björkris dekorerad med fjädrar och ibland även godis. Fastlagsriset ställs gärna fram i hemmet inför fettisdagen och stannar kvar som dekoration även under påsktiden.
Då fettisdagen historiskt varit en dag för frosseri, finns det flera lekar och spel som är kopplade till dagen. I Sverige och Finland är pulkaåkning en populär tradition under fastlagen, något som även har ett symboliskt värde då det anses bringa lycka och goda skördar. Denna tradition är särskilt utbredd i Österbotten i Finland, där pulkaåkningen kallas “laskiaistiistai”.
Även om många av de religiösa aspekterna av fettisdagen har tonats ner över tid, är dagen fortfarande en tid för gemenskap och nöje. Många företag och skolor i Sverige kan ha små firanden eller hålla semmelfikor, där kollegor och elever samlas för att äta semlor tillsammans. Det är en möjlighet att ta en paus från vardagen och njuta av något gott tillsamman.
I vår moderna tid har semlan också utvecklats i olika kreativa former, som semmelwraps, där de traditionella ingredienserna paketeras i en tunn wrap istället för en vanlig bulle, och semmelkladdkaka, en sorts kladdkaka med semmelsmaker. Dessa nya varianter av den klassiska bakelsen visar på semlans tidlöshet och dess förmåga att anpassa sig till moderna smaktrender.
Fettisdagen må ha sitt ursprung i religiösa traditioner, men dagens firande är mer känt för att främja socialt umgänge och kulinarisk njutning. För många är dagen nu mer av en ursäkt för att unna sig något extra gott i vintermörkret, och semlans plats som både kulturell och social samlingspunkt i Sverige är väl etablerad. Den kulinariska kulturen bakom fettisdagen är ett ypperligt exempel på hur traditioner kan överleva och utvecklas över tid, samtidigt som kärnan i firandet - gemenskap och glädje - fortfarande hålls intakt.
Bildkälla: Pieter Brueghel the Elder, Public domain